201309301380549691TTuuffxH201309301380549697bpUuJGJt2013093013805497108tGkJNGK201309301380549716qWJIx6kd2013093013805497262RmVcnoG201309301380549732Vc84ep5L

Boxfläta lenzing PTFE


Läs mer om våra packningar »

Boxfläta Thermiculite


Läs mer om våra packningar »

Information om boxpackningar

När man väljer boxfläta finns det några faktorer man ska ha i åtanke:

  • Flexibilitet, för att undvika att flätan sträcker och vrider sig på grund av deformation i flätans struktur när man böjer den runt axeln.
  • Elasticitet och återfjädring, för att garantera att flätan sluter tätt även under tryck.
  • Homogenitet, för att garantera att flätan håller länge och bibehåller sin effektivitet under sin livstid.
  • Kompakta ytor, för att garantera att flätan håller tätt mot axeln men samtidigt reducerar foderslitaget.
  • Impregnerad ända in i kärnan, detta kallas även "fiber-förfiber-impregnering". Detta är för att garantera att flätan håller samma struktur och kvalitet genom hela flätan.
  • Det innebär minimal genomträngning av mediet.

Boxfläta har olika komponenter för att passa olika applikationer. De vanligaste är:

  • Grafitfiber. Dessa ger god kemisk resistens och god värmeavledning.
  • Glas och keramiska fiber. Dessa används i första hand till statiska tätningar vid höga temperaturer.
  • Växtfiber, såsom bomull, lin, ramie och hampa. Dessa används med fördel vid kalla applikationer.
  • Syntetiska fiber, såsom PTFE, polyester, aramid och akrylfiber. Dessa används oftast vid starka kemikalier eller vid starkt slitande medier.
  • Metalltrådar av material såsom rostfritt, koppar och inconell. Dessa trådar vävs in för att öka den mekaniska stabiliteten vid höga tryck och temperaturer.
  • Smörjmedel och bindemedel. Dessa får på inga villkor reagera med mediet eller verka korrosivt mot boxläge eller foder. Samtidigt ska friktionen sänkas. Oftast används mineral, syntetiskt eller vegetabiliskt smörjmedel. Grafit används som ytsmörjmedel och är självsmörjande. Det används oftast till flätor som kommer i kontakt med kemikalier. I vissa fall används molybdendisulfid, MoS², som ytsmörjmedel.

Packning av boxen är en konst i sig. Det finns ett antal faktorer att ta hänsyn till för att uppnå ett fullgott resultat och funktion. Det första man ska ta hänsyn till är konditionen på axel/axelfoder och boxläget samt axelkast.

Axeln som ska tätas ska inte ha rostangrepp eller vara utsatt för stora slitage. Boxläget bör inte vara ovalt eller angripet av rost på insidan. Axeln bör inte kasta mer än 0,08 mm radiellt. Detta för att undvika mangling av flätan som då på sikt kommer att tänjas ut och stressas sönder med läckage som följd.

Det andra man ska ta hänsyn till är spelet mellan boxbotten och axel. Detta spel bör inte var mer än 0,8 mm till 1,5 mm större än axelns diameter. Är spelet större bör man i botten lägga en bussning av lämpligt material, exempelvis kol med ett spel på 0,2 mm till 0,5 mm för att få en fullgod funktion. Man bör kontrollera att glanderskruvarna är parallella med axeln samt att glandret inte är skadat, ovalt eller att det är skevt. Vid packning av boxen är det viktigt att man väljer rätt dimension. Mät mellan axel och boxlägets ytterkant för att bestämma dimension. Skulle det visa sig att dimensionen hamnar mellan två dimensioner på fläta kan detta bero på att axeln eller boxläget är slitet. Man kan då med fördel välja närmast större dimension än uppmätt mått.

Nästa sak som man ska tänka på är övermått. Den fläta som man ska packa med ska kapas med minst 1,5 gånger dimensionen. Är det en saktagående omrörare kan man med fördel ha ännu större övermått. Detta leder naturligtvis till att flätan blir besvärlig att få i boxläget. Noggrannhet ska iakttagas så att ändarna verkligen kommer mot varandra i boxläget och inte ovanpå varandra. Flätan kommer att komprimeras när den stoppas i boxen med övermått. Detta är en garanti för att ändarna inte delar sig när axeln roterar. Man ska vara mycket noga med att man inte får med sig föroreningar in i boxen, exempelvis grus om flätan skurits till mot ett golv. Renlighet är viktigt.

Man ska heller inte tillsätta smörjmedel för att lättare få in flätan i boxläget. Detta skadar flätans funktion och kan leda till att flätan snurrar i boxläget, vilket på sikt innebär haveri. När flätan stoppas i boxen ska man inte bruka våld. Använd trubbiga verktyg och stoppa in flätan i små omgångar runt hela axeln. Var noga med att se till så flätan inte vrider sig. Är det en pump som packas så bör flätan först spännas åt ganska hårt för att sedan släppas helt och därefter tajtas åt väldigt försiktigt igen. Pumpen ska sedan startas och flätan ska då efterjusteras tills önskvärd vätskefilm erhållits. Detta ser man på droppläckaget som då uppstår vid glandret. Tumregel är 1 till 1,5 droppe per sekund men undantag finns. Undantaget från denna regel är flätor av PTFE som förstörs om man spänner dem för hårt. Dessa ska endast spännas åt lite för att säkerställa att de nått boxbotten och att de börjat tvärexpandera. De ska sedan köras in på samma sätt som beskrivs ovan.

Har man en saktagående omrörare som packats med fläta av grafit eller kolfiber kan man spänna åt glandret hårt utan att släppa efter.

Packboxen bör kontrolleras och efterjusteras under någon dag efter ompackning. Följer man dessa enkla råd bör man ha en packbox som håller under lång tid med minimalt axelslitage.